Never to be the same again..

jag är trött... trött på att behöva svälja och hoppas på att han inte sa som han sa eller att han inte gjorde som han gjorde.
Varför är det alltid jag som har gjort något? slavart bort något som jag är hundra prosent säker på att jag inte rört?
Varför får han brusa upp för de minsta lilla?
Ligger mycket bakom detta inlägg men orkar inte gå in på detaljer.
Önskar bara att någonkunde förstå hur jag känner, att allt inte är så lätt.

Jag är faktiskt ochså trött.....